Hur viktigt är det att vara representerad i media?
[Rättvisaren 2021: Fråga 1 av 10]
Hur viktigt är det egentligen att känna sig representerad i den mediebild man möter, alltså i nyhetsrapportering och i reklam från företag? De flesta, hela 72% av alla svenskar, vill kunna känna igen sig i reklamen. Men det skiljer sig lite i åldersgrupperna. Av Baby Boomers anser 45% att det är ganska eller mycket viktigt, medan 26% inte tycker att det är viktigt. I Gen Z tycker 55% att det är ganska eller mycket viktigt, medan bara 14% inte tycker det är viktigt.
Vad kan skillnaderna bero på?
Varför känner inte alla igen sig?
[Rättvisaren 2021: Fråga 2 av 10]
Många grupper i samhället känner sig inte representerade alls i reklamen.
Hur kan det komma sig att de som står bakom reklamen inte uppmärksammar det?
Varför är det viktigare för kvinnor att känna sig representerade?
[Rättvisaren 2021: Fråga 3 av 10]
Fler kvinnor än män tycker att det är viktigt att känna sig representerade i mediebilden. Kan det vara för att manlig representation generellt inte är någon bristvara? Eller kan det finnas andra orsaker?
Varför är det så? Och vilka andra orsaker kan det finnas?
Hur navigerar olika generationer i medielandskapet?
[Rättvisaren 2021: Fråga 4 av 10]
Medie- och nyhetskonsumtionen skiljer sig åt mellan generationerna. Baby Boomers gör större skillnad mellan de olika kanalerna. Nyheter tar man del av via traditionella medier som TV, dagstidningar och nyhetssajter och mindre genom sociala medier. Reklam är en egen kategori som Boomers gärna undviker. För Gen Z är uppdelningen mindre tydlig och varje nyhet/inlägg bedöms för sig själv utifrån ämne och kontext, oavsett om det är en nyhetsartikel, en tweet eller ett sponsrat reklaminlägg.
Varför är det så? Får det några konsekvenser?
Varför markerar fler kvinnor än män genom sina val?
[Rättvisaren 2021: Fråga 5 av 10]
Fler kvinnor än män skulle välja bort en produkt på grund av företagets inställning till saker som hållbarhet, socialt ansvar och miljö. Fler kvinnor än män skulle också välja bort en produkt utifrån företagets inställning till jämställdhets- frågor.
Är de här frågorna mindre viktiga för män? I så fall, varför?
Varför är myndigheter och Public Service pålitligast?
[Rättvisaren 2021: Fråga 6 av 10]
Myndigheter toppar listan som mest trovärdiga i stora frågor som hållbarhet, klimat, jämställdhet och inkludering. På samma sätt ligger Public Service och traditionella nyhetsmedier, som dagstidningar, i topp när det handlar om trovärdig nyhetsrapportering. När det gäller pålitliga källor ligger alltså traditionella, välkända och i flera fall statliga aktörer i topp – i alla de undersökta grupperna.
Hur kommer det sig?
Källkritik, bara en bildningsfråga?
[Rättvisaren 2021: Fråga 7 av 10]
23% av dem med enbart grundskoleutbildning verifierar inte de nyheter de tar del av i sociala medier, jämfört med 13% av dem med högskoleutbildning.
Hur kommer det sig att skillnaden är så stor? Är de med högre utbildning mer källkritiska eller är det något annat som avgör?
Reklam, nja tack?
[Rättvisaren 2021: Fråga 8 av 10]
Generellt är vi negativa till reklam, oavsett generationstillhörighet. Men reklam som visas när vi själva kan välja att ta del av den uppfattas som mindre störande. Många föredrar reklam i sociala medier och tidningar framför reklam på Youtube och TV. Bara 7% tittar på reklamen på Youtube, medan 66% skippar den så snart det bara går. Det är också tydligt att yngre generellt har en mer positiv inställning till reklam.
Hur kan det komma sig?
Funkar nyhetsbrev?
[Rättvisaren 2021: Fråga 9 av 10]
Tvärtemot vad många kanske tror så uppger 24% att senaste gången de nappade på ett erbjudande på något de planerat att köpa så kom erbjudandet via nyhetsbrev. Det gör nyhetsbrev till den enskilt största källan efter eget sökande. Bara 7% tittar på reklamen på YouTube medan 66% skippar den så fort det är möjligt.
Vad är det som gör att vi accepterar nyhetsbrev mer än annan reklam?
Papperstidning eller nyheter på nätet?
[Rättvisaren 2021: Fråga 10 av 10]
Många Baby Boomers gillar att läsa en morgontidning i pappersform vid frukosten, medan Millennials och Gen Z gärna uppdaterar sig via digitala nyhetsmedier eller nyheter på TV.
Vad kan anledningen vara till att unga väljer att ta del av sina nyheter via så olika plattformar?
