Varför är det viktigt med rättvis representation i media?
[Rättvisaren 2019: Fråga 1 av 10]
Rättvis representation mellan män, kvinnor, svenskar och invandrare, liksom mellan olika yrkeskategorier och utbildningsnivåer är ytterst en demokratifråga. Alla som bor i Sverige måste få komma till tals och bli lyssnade på – oavsett kön, ålder, etnicitet och utbildning. Men så ser inte verkligheten ut tyvärr. För att synas i svenska medier bör man vara medelålders man med makt och sportintresse. Kvinna över 50 och engagerad i omsorgsfrågor = osynlig. Men en skev fördelning av vilka som syns och får komma till tals i medierna kan leda till en skev fördelning av de olika perspektiv som finns – och risken finns att vissa perspektiv inte kommer fram alls.
Varför har vi hamnat här? Vad kan det få för följder?
Varför är det inte lika många kvinnor som män i media?
[Rättvisaren 2019: Fråga 2 av 10]
Män är konsekvent överrepresenterade i nyhetsmedier. I två tredjedelar av fallen är det män som syns och uttalar sig. I frågor som gäller områden som traditionellt är kvinnodominerade, som exempelvis vård och skola, råder ofta kvinnodominans, men mindre än vad som vore befogat med tanke på hur verkligheten ser ut.
Varför är det så? Vad kan man göra åt det?
Vilka får komma till tals i media?
[Rättvisaren 2019: Fråga 3 av 10]
Vissa roller syns mer i media än andra. Här är de fyra vanligaste:
•Talespersonenrepresenterar något mer än sig själv, ofta i egenskap av chef eller ledare för en organisation eller företag.
•Yrkespersonenrepresenterar sin yrkeskår och uttalar sig utifrån sin yrkesroll.
•Expertenrepresenterar den samlade kunskap och/eller vetenskap som finns om ämnet.
•Civilpersonenrepresenterar sig själv och/eller ”gräsrötterna”, beroende på vad det handlar om.
I alla fyra roller dominerar männen med mellan 30-70%, vilket inte alls stämmer med hur det ser ut i verkligheten.
Varför? Hur kan vi ändra på det?
Tvärsäker och utåtriktad eller eftertänksam och introvert?
[Rättvisaren 2019: Fråga 4 av 10]
Vilka personligheter ser vi i media? Varför syns starka individer mer än personer med en mer tillbakadragen personlighet. Är det något att bry sig om? I så fall: vad kan man göra?
Det talas ibland om ”dramaturgiska roller”, roller som personer tilldelas i medierna.
Vanliga roller är rebell/underdog/visselblåsare. Även hjälterollen är vanlig, liksom rollen som samlande kraft/lagspelare. Mindre vanlig är rollen som ”försiktig, godtrogen idealist” eller ”förvaltare”.
Varför är det så? Är de här rollerna mindre viktiga eller är de bara mindre intressanta ur ett nyhetsperspektiv? Vad tror du?
Vart tar kvinnorna över 50 vägen?
[Rättvisaren 2019: Fråga 5 av 10]
Enda åldersgruppen där kvinnor förekommer mer i media är 0-17 år, och det beror helt på Greta Thunberg. I alla andra åldersgrupper dominerar männen. I åldersgruppen 50-64 år är knappt tre av tio av alla som syns i media kvinnor och ännu större är skillnaden i gruppen 65-80 år. Där är endast var fjärde person kvinna.
Varför är det så? Vad blir konsekvenserna av att kvinnor i de här åldersgrupperna inte representeras rättvist i media?
Varför är det 70–30 i politisk nyhetsrapportering?
[Rättvisaren 2019: Fråga 6 av 10]
I frågor som rör politik är män överrepresenterade, trots att representationen i politiken är hyfsat jämställd i verkliga livet. När det handlar om ämnena ekonomi och näringsliv, lag och ordning samt det politiska spelet är 70% av alla som syns i media män och 30% kvinnor, trots att fördelningen i riksdag och regering är mycket mer jämställd.
Vad beror det på? Och vad kan det få för konsekvenser?
Positivare tongångar lokalt?
[Rättvisaren 2019: Fråga 7 av 10]
Nyhetsrapporteringen skiljer sig åt mellan riksmedier och lokalmedier. Lokalmedier har mer egenproducerat material, som också tenderar att ha mer positiv karaktär mot hur det ser ut i riksmedierna. Det är 27% positivt vinklade nyheter i lokalmedia men bara 21% positivt vinklade nyheter i riksmedia. Neutrala nyheter står för 42% i riksmedia, mot 38% lokalt, medan negativa nyheter står för 37% i riksmedia och 35% i lokalmedia.
Varför är det så?
Varför hamnar miljöfrågan i skymundan?
[Rättvisaren 2019: Fråga 8 av 10]
Integration, sjukvård, lag och ordning – det är de tre viktigaste samhällsfrågorna enligt svenskarna i allmänhet. Men frågar man bara kvinnorna ser det lite annorlunda ut: då ligger sjukvård och klimat och miljöfrågor i topp, följt av integration.
Varför får miljöfrågorna, som är viktiga för kvinnor, inte samma utrymme i media?
Kvinnlig överrepresentation, finns det?
[Rättvisaren 2019: Fråga 9 av 10]
Ja, inom frågor som rör sjukvård och skola, som traditionellt sett är kvinno- dominerade områden, råder kvinnlig överrepresentation. Ändå är den oproportionerligt liten, sett till hur verkligheten ser ut: 60% kvinnor, 40% män i medierapporteringen, medan könsfördelningen i verkligheten är betydligt skevare.
Borde det inte vara fler kvinnor i rapporteringen?
Vad händer med demokratin när inte alla blir representerade?
[Rättvisaren 2019: Fråga 10 av 10]
För att en demokrati ska fungera måste människorna se sig själva som medborgare, känna sig delaktiga och som en del i ett större sammanhang. Medierna har en viktig roll att spela här. Men vad händer när det främst är medelålders, vita män med makt som ges tolkningsföreträde?
Hur påverkar det omvärldsbevakningen och opinionsbildningen? Vad blir konsekvenserna för alla andra?
